Med anledning av avregleringen av elmarknaden i slutet av 1990-talet och den ökade fokuseringen på ekonomi och effektiviseringar av verksamheterna vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige lät SKI genomföra en studie av hur tillståndshavarna Ringhals AB, OKG Aktiebolag och Forsmarks Kraft AB integrerar ekonomi och säkerhet i sina ledningssystem (SKI Rapport 2005:53). En farhåga internationellt såväl som internationellt var vid denna tidpunkt att fokuseringen på ekonomi skulle kunna äventyra säkerheten och säkerhetsmålen. I studien betonades bl.a. vikten av att processen för beslutsfattande avseende att anläggningarna är driftklara, s.k. driftklarhetsbeslut, fungerar väl. Hur dessa beslut fungerar i praktiken studerades dock inte i studien från 2005.
Inträffade händelser, t.ex. den s.k. blandarhändelsen i Barsebäck under 2002-2003 och den s.k. HTG-händelsen på Oskarshamn 3 under 2003, visade dessutom på ett alltför avvaktande förhållningssätt vid identifierade avvikelser under drift. Dessa händelser samt SKI:s identifierade farhåga vid den här tidpunkten om att trycket på lönsamhet och produktion skulle kunna påverka säkerheten negativt utgjorde bakgrunden till studien ”Driftklarhetsbeslut i kärnkraftanläggningar” (SKI Rapport 2008:04). Denna studie utgjorde en pilotstudie vid Ringhals med syfte att fördjupa kunskaperna om situationer där driftklarhetsbeslut fattas; att ta fram en beskrivningsmodell över hur driftklarhetsbeslut går till i praktiken; att identifiera viktiga faktorer som påverkar dessa beslut; samt att få en ökad kunskap om vilket stöd ledningssystemet bör ge för driftklarhetsbeslut. SKI valde därefter att i en fortsatt studie även kartlägga hur beslutsfattandet går till vid övriga kärnkraftverk i Sverige.
Del 1:
2008:04 Driftklarhetsbeslut i kärnkraftanläggningar - Vilka faktorer påverkar beslutsfattandet?