Bakgrund
Proceduren som används för brottmekanisk analys av defekter och inspektionsintervall för komponenter i svenska kärntekniska anläggningar utgår från den brittiska R6-metoden men är vidareutvecklad för att ha ett säkerhetsvärderingssystem som är kompatibelt med säkerhetskraven som uttrycks i den amerikanska tryckkärlsstandarden ASME Boiler & Pressure Vessel Code avseende haverimoderna sprött brott och plastisk kollaps.
I ASME XI 2001 (Addenda 2002) uppdaterades metodiken för genomförande av skadetålighets-analyser för rörsystem. Vid uppdateringen utfördes flera stora förändringar kring hur säkerhetsvärderingen gentemot plastisk kollaps hanteras. Bl.a. infördes en ny flytspänningsdefinition som stämmer bättre med experimentella tester. Det finns därför ett behov att uppdatera säkerhetsvärderingssystemet som ska användas tillsammans med R6-metoden för att ta hänsyn till dessa förändringar.
Syfte
Syftet har varit att göra jämförelser mellan R6-metoden och ASME, avsnitt III och XI och föreslå ett nytt säkerhetsvärderingssystem mot plastisk kollaps som i största möjliga mån är kompatibelt med säkerhetskraven i den senaste utgåvan av ASME III och XI.
Resultat
I stället för att ha fast angivna säkerhetsfaktorer föreslås i rapporten att direkt beräkna dessa utifrån aktuella materialdata för använt material. Detta kräver att både flytspänning och det s.k. Sm-värdet först beräknas. Jämförande studier i rapporten med det nya säkerhetsvärderingssystemet visar på en mycket god överensstämmelse med den nya utgåvan av ASME III och XI. Resultaten innebär i vissa fall att mindre konservativa faktorer är möjliga att använda eftersom de tar hänsyn till de specifika materialegenskaperna.
Via det tillhörande datorprogrammet ProSACC kommer den uppdaterade metoden att användas av de svenska kärnkraftbolagen, olika konsulter samt av SSM för att göra säkerhetsbedömningar av komponenter med sprickor som ett led att uppfylla 2 kap. 6 §, SSMFS 2008:13 när skador påträffas.