En lägesrapport om forskningen inom området svåra haverier under åren 2015-2017.
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och kraftbolagen FKA, OKG och RAB har gemensamt under lång tid finansierat och hanterat ett forskningsprogram inom svåra haverier kallat Accident Phenomena of Risk Importance (APRI). Senaste programmet har löpt som tre-årsprojekt och avslutades i slutet av år 2017.
Ramarna för APRI-programmet har varit att studera riskdominerande haverifenomen under ett svårt haveri. Den svenska hanteringen med ett vattenfyllt nedre primärutrymme i kokvattenreaktorerna i samband med ett svårt haveri, är i det närmaste unik och finns inte representerad i den internationella forskningen. Även haverihanteringen av de svenska tryckvattenreaktorerna, med en avsiktlig vattenfyllning av reaktorgropen i samband med ett svårt haveri, är ovanlig i den internationella forskningen och innebär liknande frågeställningar.
Syftet med APRI-programmet har varit att skapa en gemensam plattform och kunskapsbas gällande fenomen och händelseförlopp av betydelse vid svåra haverier i en kärnkraftsreaktor. Den av APRI finansierade forskningen bedrivs i huvudsak av KTH och Chalmers.
Resultat
En kort historisk återblick avseende utfallet från föregående APRI-program är att resultaten hittills har
- verifierat den nuvarande strategin för hantering av svåra haverier och att anläggningsmodifieringar inte har varit nödvändiga
- bidragit till nationell kompetensförsörjning inom området
- utgjort ett forum för teknisk/vetenskaplig samverkan mellan myndighet och tillståndshavare.
KTH:s forskning har under APRI-programmen fokuserat på att kvantifiera de osäkerheter som är förknippade med den svenska strategin att hantera en härdsmälta. Tillämpningen av verktyget ROAAM (Risk Oriented Accident Analysis Method) och utvecklingen av ROAAM+ vid KTH har bidragit till en ökad förståelse och ökade möjligheter att analysera fenomenen och förloppen under ett svårt haveri. Metoden anses vara ett adekvat verktyg för att hantera frågor där både osäkerheter avseende scenarion och osäkerheter i den deterministiska modelleringen är stora. ROAAM+ har även gett kunskap om vilka experiment som behöver prioriteras i syfte att minska osäkerheterna i den svenska haverihanteringsstrategin.
APRI-stödet till Chalmers har fokuserat på att öka förståelsen för hur kemiska reaktioner påverkar det radioaktiva utsläppet till omgivningen vid en härdsmälta. Forskningen under APRI-9 har resulterat i ökade kunskaper om tellurs och ruteniums kemi i haverisammanhang.
Uppföljningen av internationell forskning har ökat kunskapen om svåra haverier i olika avseenden. Genom tillförsel av medel till KTH och Chalmers från SSM och industrin har kontinuiteten avseende forskning om svåra haverier kunnat säkras.