SSM perspektiv
Bakgrund
På en kärnteknisk anläggning genomförs under dess livstid så kallade anläggningsändringar i syfte att åtgärda identifierade brister, eller för att av andra skäl modernisera eller förbättra anläggningens konstruktion. Vid anläggningsändringar som påverkar arbetsuppgifter som har betydelse för strålsäkerheten tillämpas i olika utsträckning en så kallad HFE-process (Human Factors Engineering) för att säkerställa att konstruktionen anpassats till människans förmåga. Oftast tillämpas HFE-processen i större utsträckning vid ändringar som har påverkan på arbetet i kontrollrum. Utöver att utgöra grund för att uppfylla krav på konstruktionens anpassning till människans förmåga, kan processen även leda fram till nödvändiga argument för de manuella åtgärder som tillgodoräknas i en anläggnings säkerhetsanalyser.
Inom HFE-processen finns ett antal steg som ska genomföras. Ett av de stegen är verifiering och validering. Då kontrolleras att de krav på konstruktionens anpassning till människans förmåga som ställdes har följts och att detta resulterat i en ändamålsenlig konstruktion. En sådan kontroll görs oftast genom att olika typer av tester genomförs där användare får utföra arbetsuppgifter baserat på olika scenarier som har tagits fram för detta syfte. Hur dessa scenarier väljs och specificeras har stor betydelse för testernas validitet, trots det finns inte tydligt utvecklade stöd eller kriterier lätt tillgängliga för detta moment.
Syftet med föreliggande studie är att identifiera relevanta arbetssätt och kriterier vid framtagande och urval av scenarier i HFE-processen vid anläggningsändringar. Att identifiera arbetssätt och kriterier vid framtagande och urval av scenarier är viktigt för att ge förutsättningar för att den verifiering och validering som behöver utföras genomförs på ett sätt att som är relevant och tillräckligt för att bekräfta att ställda krav uppfylls och att konstruktionen är ändamålsenlig för dess tänkta användning. Även skillnader i arbetssätt och kriterier beroende på aktuellt tillämpningsområde är av intresse, för att om möjligt identifiera i vilken utsträckning arbetssätt och kriterier behöver anpassas för att uppnå relevans och tillräcklighet i genomförda utvärderingar.
Resultat
Studien har genomförts dels som en litteraturstudie, dels som en kartläggning av praktisk erfarenhet genom intervjuer med utvalda respondenter från såväl kärnkraftverk i drift i Sverige som med personer som utför utvärderingar av faktiska ändringar men också i forsknings- och utvecklingssyfte.
Sammantaget visar rapporten på fyra olika huvudområden som anses viktiga att beakta vid scenariourval och -design; olika typer av stöd, indata, bygga upp och driva ett resonemang, samt kompetens. Vidare förs en diskussion om kriteriers beroenden i relation till tillämpningsområde, om antaganden i design samt om vikten av en tydlig övergripande målbild. En systematisk datainsamling anses utgöra en betydande del i att hantera komplexiteten i valideringsprocessen.
Relevans
Forskningsuppdraget ger SSM underlag i fortsatt kunskapsutveckling och utgör ett pådrivande instrument för tillståndshavarnas utveckling av utvärderingar ur ett MTO-perspektiv, inom olika tillämpningsområden. Studien ger även SSM stöd i den tillsyn som bedrivs inom MTO-området för att granska tillståndshavarens förmåga att strukturera upp och driva ett resonemang som visar på kontrollrumsfunktionens ändamålsenlighet, exempelvis vid anläggningsändringar, säkerhetsanalyser och återkommande helhetsbedömningar. Detta gäller såväl vid olika avvägningar och förutsättningar som tillståndshavaren behöver beakta vid urval och design av scenarion, som hur kravuppfyllnad påvisas med stöd av sådana utvärderingar.
Behov av vidare forskning
Eftersom verifiering och validering har stor betydelse i att bekräfta att en konstruktion givits rätt utformning är utvecklingen inom dessa initiativ av fortsatt intresse för SSM. Rapporten pekar på en del redan påbörjade eller kommande initiativ såväl nationellt som i utvecklingen av internationella standarder och guider som ytterligare kan bidra till kunskapsutveckling och förståelse för scenariourval. Att följa utvecklingen inom dessa initiativ är av fortsatt intresse även för SSM.
Utöver dessa initiativ ser SSM ett fortsatt utvecklingsbehov, dels i de metoder och processer som redan tillämpas, men även i det stöd och den kunskapsutveckling som fortsatt forskning kan bidra med. Behovet gäller inte minst urval och design av scenarier för de tester och utvärderingar som görs för att bekräfta gjorda antaganden i såväl deterministiska som probabilistiska säkerhetsanalyser. Föreliggande rapport pekar på behov av att utveckla förutsättningar och stöd för härledning och erfarenhetsåterföring av de antaganden som i befintliga analyser gjorts som grund för urval och design av scenarier. SSM kan även se ett behov av utveckling av metod och framtagning av stödjande kriterier när det gäller tillämpbarhet för just denna typ av bekräftande tester, jämfört t.ex. med de tester och utvärderingar som utförs för att bekräfta konstruktionens anpassning till människans förmåga i samband med anläggningsändringar.