Bakgrund
Två stora forskningsanläggningar, MAX IV och European Spallation Source ERIC (ESS), byggs i Lund. Båda anläggningarnas centrala funktioner bygger på strålning. Särskilda risker finns både i arbetsförutsättningarna och säkerhetsarbete inom anläggningarna och omgivningen.
Anläggningarna kommer ha både fast personal och forskare som kommer för att genomföra experiment. De senare kommer att utgöra en stor grupp tillfälliga användare från olika länder. För att få god säkerhet för anläggningarnas fasta personal och tillfälliga användare behöver de fysiska miljöerna, arbetsförutsättningarna och säkerhetsrutinerna vara adekvat utformade. Experimentstationerna på anläggningarna kommer att frekventeras av de tillfälliga användarna. För att kunna upprätthålla strålsäkerheten är det viktigt med utformningen av såväl den fysiska miljön som användbarhetsaspekterna vid dessa stationer för att skapa goda arbetsförutsättningar.
Syfte
Syftet för studien var att fokusera på två frågeställningar:
- Vilka särskilda krav ställs på utformandet av ledningssystem för säkerhetsarbete i riskfyllda miljöer där en stor del utgörs av tillfälliga användare från många länder?
- Hur kan/bör man utforma den fysiska miljön och arbetsförutsättningarna i nya högteknologiska miljöer så att anläggningarna blir tillräckligt väl anpassade för både fast personal och tillfälliga användare, och därmed minska riskerna?
Resultat
Resultaten visar sammanfattningsvis att ledningssystemets utformning utgör en viktig del för att strålsäkerhetsarbetet ska få en central del i organisationerna med tydligt utpekat ansvar och befogenheter. Säkerhetspersonalens kompetens måste också säkerställas. Det pekas även på den praktiska betydelsen av att säkerhetsorganisationen får en tydlig roll och blir synlig i verksamheten samt att all personal involveras i säkerhetskulturarbetet.
Besökande forskargrupper måste ha tillräcklig bemanning vid experimenten för att motverka alltför långa arbetsdagar som kan leda till utmattning vilket utgör en säkerhetsrisk. En komplettering till barriärtänket behövs med ett bredare angreppssätt som även inkluderar andra riskkällor som direkt hanteras av tillfälliga användare. Vidare beskrivs att det, i utbildningar för besökande användare, behöver inkluderas olika typer av riskkällor. Det bör även finnas en ansvarig vid varje strålrör eller experimentstation för att upprätthålla säkerheten vid respektive anläggning.
En fungerande kunskapsöverföring är centralt vid övergången från projekt- till driftorganisation.